Slide 1

MUSEET STÄNGT! Den 6 september till 20 december på grund av renoveringsarbeten.

Slide 2

Seglatser på Hapsalviken med Runöjalan. Ombord ryms 11 personer. Juni - September. Bokningar- jorma@aiboland.ee. tel: +372 56 677377 1h - 66 €.

Slide 3

Aibotapet. Estlandssvenskarnas tusenåriga historia broderad på 20 meter tyg.

Slide 4

Varje torsdag är det dags för vävstol och bindbong! Museibutiken bjuder på ett stort utbud av kvinnohandarbeten.

Slide 5

FISKDAGAR - - - Strömming- 29 April. Näbbgädda - 27 Maj. FLUNDRA - 5 Augusti, med början kl: 12.00

Museum

Museum

Aibolands museum vill bevara och presentera estlandssvenskarnas månghundraåriga historia och kultur.

       

Estlandssvenskarna är en folkgrupp som varit känd för sin styvnackade kamp för sina rättigheter, mot adelsherrar och kungamakt genom seklerna. En gradvis minskning av den svenska befolkningen i Estland inleddes under de livländska krigen, då folkgruppen utgjorde 5-10 % av landets invånare. Andra världskriget satte en definitiv punkt för det svenska Estland, i och med att flertalet estlandssvenskar flydde till Sverige och tappade kontakten med hemlandet i decennier, p.g.a. sovjetockupationen. Svenskbygderna blev robotbaser, militär- och gränsvaktsområden samt flygfält. Först under de senaste 20 åren har det varit möjligt för estlandssvenskarna att börja återvända, få tillbaka sin mark och i bästa fall bygga upp något nytt.

Med stor sannolikhet har svenskarna i bortåt 1000 år bebott Estlands nordvästra kust och öarna utanför kusten. Det finns flera olika grunder och orsaker till den svenska bosättningen i Estland: skandinaviska sjöfarare ville ha stödjepunkter och obruten mark på Östersjöns östra kust, Tyska Orden hade behov av kristna bönder som en motpol till de hedniska esterna; även här kan vi se exempel på människans ständiga äventyrslusta och vilja att upptäcka det okända. De första estlandssvenska bosättningarna var anspråkslösa fiskarbyar, men även boplatser för andra ändamål har förekommit. De estlandssvenska bygderna var rätt isolerade samhällen, med skarpa geografiska och kulturella gränser. Orsaken till att folkgruppen inte assimilerades med tiden var bl.a. att den estlandssvenska befolkningen åtnjöt vissa privilegier, som gick förlorade för dem som flyttade ut från bygden. Med tiden växte också viljan att bevara den speciella kulturen. Estlandssvenskarnas samhällen splittrades i samband med andra världskriget, då de flesta svenskar tog sig före att fly till Sverige. Det gjorde de av befogad rädsla för en förnyad sovjetockupation 1944 och med vetskap om hur Sovjet hanterade sina minoriteter - enkelbiljett till Sibirien för hela folkgrupper var vanligt.

Då Sovjetunionen kollapsade 1991 och Estland kunde återta sin självständighet var det naturligt för många estlandssvenskar att söka sig tillbaka, men av välförståeliga skäl var det klart att det efter 50 år knappast kunde bli tal om en levande estlandssvensk kultur igen. För att bevara den glöd som ännu pyr, och för att måna om kulturarvet grundades Aibolands museum på initiativ av kvarlevande estlandssvenskar och med bistånd av estlandssvenskar i exil. Att museet är statligt är för estlandssvenskarna av särskild vikt och betydelse, eftersom det visar att den lilla minoriteten erkänns av den estniska staten.

En förträfflig plats för museet hittades vid Gamla hamnen i Hapsal. Här har estlandssvenskar från de närliggande bygderna i åratal brukat ta iland för att sälja fisk samt köpa salt och andra nödvändigheter - det är en plats med långa traditioner. Museet registrerades officiellt redan den 28 december 1992. Dock tog det ett antal år innan den första utställningen hade vernissage (i juni 1998) i museets nybyggda lokaler. Samma dag hölls också ett traditionellt Ormsöbröllop vid museet.

I och med svårigheterna med att återfinna uttryck för den materiella kulturen, som ju aktivt sopats undan i 60 år, ägnar museet sig i likhet med många andra moderna museer också åt annan engagerande verksamhet. För varje sommar planeras olika aktiviteter - Ormsöbröllopet samt det år 2000 iscensatta traditionsmättade Rågöbröllopet. Aktivt byggande samt omhändertagande av traditionella estlandssvenska allmogebåtar är en del av den verksamhet som museet bedriver. Museet har också till museiområdet flyttat och återuppfört gamla traditionella byggnader, i form av en nätbod från Rickul och ett fiskrökeri.

För att utveckla den vetenskapliga sidan av museet finns det en bra förutsättning - museets bibliotek, som troligen är det bästa av sitt slag i Estland. Det goda samarbetet med olika universitet ska garantera att forskning inom det estlandssvenska området ständigt pågår. Museets syfte är alltså att vara ett slags kulturcentrum som har något att erbjuda alla besökare - från att uppleva utställningar till båtfärder, konferenser och forskning. Museet är också ett centrum för estlandssvenskar i både Estland och Sverige. Här träffas man och utbyter tankar, här är platsen där intresserade lätt kan knyta kontakt med representanter för den lilla folkgruppen.

Stängt from. den 6 september till 20 december på grund av renoveringsarbeten.        

Vuxna - 2,50 €

Studerande - 2 €

Elever - 1 €

Familj (2 vuxna och barn) - 5 €

Museet stängt!

Den 6 september till 20 december på grund av renoveringsarbeten.

Lanterna

Torsdagen den 17 augusti, klockan 20

Haldus
Kontakt

Adress:

Sadama 31/32

90502, Haapsalu

Tel/Fax: +372 47 37165;

+372 55623993

E-mail:

direktör- ylo(ät)aiboland.ee, intendent- anu(ät)aiboland.ee, administrator- pedagog triin(ät)aiboland.ee, kurator- jorma(ät)aiboland.ee

Mobile